Så olika vi kan se på barnet

För er som är intressad  av nära föräldraskap, tygblöjor, amning eller Ec så kan jag rekommendera bloggen Höstlycka.
I hennes senaste inlägg på bloggen så skriver hon om ett ämne som berör mig starkt. Synen på barnet, uppfostrings metoder/filosofier. Här berättar hon om en serie som gått på channel 4 och vad jag senare förstått också på ABC. så här skriver hon
"Channel 4 har haft en serie som heter Bringing up baby och följer tre föräldrapar som testar tre olika föräldrafilosofier eller uppfostringsmetoder. Ett av paren  väljer Kontinuumkonceptet som bl.a. innebär att barnet ska ha konstant kroppskontakt hela den första tiden, ett annat par väljer Dr. Spocks råd om att amma fritt och låta barnet sova i samma rum som föräldrarna. Sorgligt nog är det ett av paren som väljer Trudy Kings metoder som var populära på 50-talet och som nu används av bl.a. kändisnannyn Claire Verity, även kallad "The baby tamer". Verity förespråkar en "no nonsense approach" gentemot bebisar. Nonsens är enligt henne bland
annat att gråta eller vilja vara nära sina föräldrar, något som är absolut otillåtet om man följer hennes metoder."

Jag kan inte annat än hålla med "höstlycka". Det är sorglig läsning. Det rekommenderas av metodens förespråkare att

 -Barnen ska sova i sin egen säng i sitt eget rum från första dagen.
- Ammas bara vart fjärde timme
- Föräldrarna ska varken ha ögon- eller kroppskontakt med bebisen
- Närhet max 10 minuter om dagen
- Börja med mat vid 17 veckor
- Ligga utomhus i vagnen och luftas en timme om dagen
- Om barnet gråter så ska föräldrarna lämna rummet

 
För mig som är snuddar vid gränsen till ett nära föräldraskap och som finner den första metoden Kontinuumkonceptet instressant så får Truby king metoden mig att må illa. Hur man kan finna det klokt att endast ha 10 min närhet med sitt barn varje dag. Jag skiter fullständigt i att det här ska göra barnet "väluppfostrat" och ger ett barn som sover hela natten. Det är inte värt att svälta sitt barn på närhet och trygghet.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0