Småbarnsliv och inredning.

Jag tittar runt på nätet å springer gång på gång på dessa småbarnsföräldrar (ofta mammor) som bloggar flitigt om inredning. Nymålade möbler och väggar, nya renoveringar visas upp tätt i bloggarna och jag kliar mig i huvudet och undrar, vart kan jag också få tag i dom där extra timmarna på dygnet? Vad är hemligheten? Jag kan direkt erkänna att här hemma går renoveringarna sakta just nu. Slut på idéer? Nej inte alls, slut på tid? japp. Fast såklart inser även jag att det handlar om prioriteringar så snart så ska jag prioritera inredning i 2 hela dagar. Mannen ska ta dom 3 busungarna och åka till farmor och farfar och jag ska måla. Det är dags för mig att utföra ett mirakel i lilla vardagsrummet ;-). Jag vet faktiskt inte hur jag ska klara mig utan barnen i 2 hela dagar men jag fattar att jag måste om vi ska komma någonstans här hemma. Det funkar inte att måla om ett helt rum med 3 små barn springande runt här hemma. Dom är på tok för nyfikna för att inte dränka sig i färgburken :-D. Det var en annan sak när vi hade 1 barn, 1 barn går passa och hinna med i svängarna, 3 är får många :-D


Det är mycket runt småbarns liv och inredning som jag tänker på. Som när det kommer till val av soffa till exempel. Vi köpte en "ny" soffa häromdagen. Ja ny och ny, den är begagnad men ny för oss och ser faktiskt inte det minsta sliten ut. Varför vi fick köpa en ny soffa får jag berätta sen :-P i alla fall så stod vi här med dilemmat ljus soffa, allt barnens spiller samt allt smuts syns direkt! Mörk soffa, vår vita hunds hundhår synd direkt. Å att tro att vi skulle kunna hålla soffan ren från den ena eller det andra kan vi bara skratta åt. Så vad gör vi? Vi löste det med att vi hittade en begagnad soffa att slita på några småbarns år och den hade 3 tvättbara klädslar. En röd (den sliter vi på nu tills vi renoverat klart vardagsrummet) en beige och en grå. Så där har vi lösningen. Tack vare ett mer än generöst bidrag från min mamma i form av pengar och hjälp att hämta den från hennes gubbe så står nu soffan i vårt vardagsrum. Tack mamsen och Alf. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0